Monday, March 05, 2007

Affärsresa (med Michael Jackson)

Jag var tvungen att vara på flygplatsen klockan 08:00 för att ta planet till Thailand.
Upp klockan 5 och efter snabb påklädning så bad jag frugan att ringa efter en taxi, men de taxibolag som jag normalt brukar använda hade inte en enda ledig bil i trafik.
Snabbt upp med min bärbara dator, satte frugan på att leta efter andra taxibolag via internet, medan jag sprang ut på gatan för att försöka haffa en ledig bil. Det kom en bil nästan direkt och jag slängde in väskan i bagageutrymmet och satte mig tillrätta i baksätet. Jag var redan sen. Jag andades ut och ringde tillbaka till frun och sa att läget var under kontroll och att hon kunde sluta leta efter andra taxibolag. Här, borde jag ha upptäckt problemet, men icke...
Halvvägs till flygplatsen upptäcker jag till min förskräckelse att datorn som jag borde ha haft med mig, är just den som jag bad frun att leta taxinummer på. Den ligger nu alltså på bardisken i hemmet, innehållandes alla mina förberedda dokument för resan. -Fan vad disträ man är på morgonen alltså!
Vid det här laget var det för sent för att vända om, så det var bara till att fortsätta mot flygplatsen, utan dator.

Jag kan nu, så här i efterhand, konstatera att det har varit väldigt skönt att inte ha någon dator. Jag har sporadiskt kollat mina mail, när tillfälle gavs, men för övrigt har jag varken nätsurfat eller jobbat på några dokument. Inga bloggupplägg för er att läsa och inga dokument för mig att jobba på. -Rättvist! Nu vet ni anledningen till min "månförmörkelse", som jag förresten kunde skåda från min hotellbalkong klockan 5 på morgonen igår morse.
Jag visste inte då att det skulle bli månförmörkelse. När jag gick ut på balkongen för att borsta tänderna kunde jag inte förstå varför det var nymåne, när den hade varit helt full kvällen innan. Det var först när jag satte på morgonnyheterna lite senare, som de nämnde det på CNN. Snabbt sprang jag ut på balkongen för att kolla igen, men då hade det redan blivit ljust. Men jag kan ändå säga att jag har skådat fenomenet, med Aquafresh droppades ur mungiporna... Känner mig inte ett dugg lyckligare för det, men nämner det ändå, för sakens skull...

Igår landade jag i Manictown igen, två timmar försenad. Efter sju timmar på planet var jag ganska trött. Ingenting verkade fungera på flygplatsen.
Planet taxade in på en gate som låg typ 30 mil från huvudbyggnaden. Jag slet med mitt bagage samtidigt som jag slängde blickar på uppradade rullstolar och undrade om tricket från Sällskapsresan skulle funka, -"Invalido, invalido!"
I horisonten kunde jag till slut se passkontrollen som en hägring. Där var det jättelång kö..., som stod helt still. Till och med VIP-kön för business class stod stilla. När jag äntligen fått min stämpel i passet, ville inte min trofasta väska visa sig på rullbandet. Av någon anledning så kom den ut på karusellen bredvid istället. Flight NWxxxx från Los Angeles är ju precis detsamma som Bangkok, eller hur?
–Idioter!

Tulltjänstemannen valde dock att ta mig för en ordentlig person och jag kom igenom utan problem.
Skjutdörrarna till ankomstterminalen öppnas och tusen blixtar avfyras mot mig. Det står poliser och vakter överallt och skrikande tjejer försöker tränga sig förbi för att röra vid mig.
Alla stora TV-bolag var representerade och presskåren satte hårt tryck på de vakter som hade format en ring utanför skjutdörrarna. Jag var bländad av rampljuset och förstod ingenting. En biffig, svart kille med kostym och en hörlur i ena örat, sätter sin stora hand mot min bröstkorg och säger -"Please stop for a minute mister". Jag sneglar förbi honom, mot den väntande publiken och läser på en skylt, som en helflippad tjej håller upp, "I love you Michael".
-Ka-ping! I samma ögonblick som jag förstod vad uppståndelsen handlade om, vände jag mig om och får då se Michael Jackson komma ut precis bakom mig. Han vänder sig emot mig och säger "I'm sorry sir" och lägger handen på min vrist. Med stora solbrillor och oljigt hår piper han fram ett "I love you all", innan han snabbt forslas ut till en väntade bil.
De tre roterande dörrarna vid flygplatsens "EXIT" satte nog nytt kapacitetsrekord när fans, poliser och press skulle ta sig ut på samma gång. Kvar, stod jag vid skjutdörrarna och såg ryggar som snabbt avlägsnade sig ut genom dörrarna.
När allt lugnat sig lite, gick jag iväg för att ta en taxi. -WTF!!! Där stod hela uppbådet nu och väntade på taxi. Det var nog minst 500 personer framför mig. -Vad fa-an...! O-flyt hela vägen...
Två timmar senare, efter några öl i Skyloungen, kunde jag äntligen sätta mig tillrätta i min taxi.
Bara för att summera, så kan jag ändå säga att jag har sett två fenomen under samma dag. Månförmörkelse – ett naturfenomen som mycket enkelt kan förklaras. Michael Jackson – ett mindre naturligt fenomen som trotsar allt vad man har fått lära sig om människoraser och människans anatomi.

Jag kommer till slut hem och slänger mig raklång i soffan. Mina fötter värker av allt gående. Frun häller upp en stadig whisky åt mig och frågar -"So, how was your business trip honey?"
-"I met Michael Jackson", säger jag.
-"Sure you did honey", säger hon och skakar på huvudet. "Dinner is served in 5 minutes".
Jag orkar inte förklara för henne...
När vi senare sitter och tittar på TV, så visas just scener från flygplatsen och kalabaliken runt Jackos ankomst.
Frun utbrister, -"Oh look honey, Michael Jackson is in town"...
Jag orkar fortfarande inte förklara...
När vi senare har gått till sängs så nämner hon, -"Didn't you mention earlier that you met Michael Jackson, honey?"
-"Did I?" Orkar inte förklara...,"Wake me up at eight will you?"

13 comments:

Å said...

Hahaha, underbart.

linda m said...

härligt. Du o michael va? ha-ha
Ett bra liv :-)

Shadow said...

Linda > Micke och jag? Nej, jag tror inte det... Jag föredrar kvinnor, även om Micke är ett gränsfall...

Nini said...

Han TOG på dig!??! Han rörde dig, på riktigt!!

Jhezuz! Tvätta inte armen, släng ut en annons på ebay och kolla hur mkt du kan få för att låta folk ta på samma ställe =)

Nini said...

Eh vi delar 50-50.
Se min del som en konsultkostnad ;)

Stefan said...

hallååå jag vill va med och dela. vi snckar 50 till mig 25 till er var. jag fixar upplägget och har lite omkostnader, overhead och representaion det är därför jag vill ha mer. men jag fixar ;)

btw: vilken jävla dag mannen

Å said...

Btw, är din fru hemmafru eller? No judgements, just wondering...

Lo said...

haha! måste varit en knepig känsla att komma ut sådär bland alla fotoblixtar o uppståndelse, jag hade säkert trott att det var jag som var i fokus som folk skrek efter! ;)

Shadow said...

Å > Hemmafru kanske är fel att säga eftersom hon oftast hänger på gymet, eller är ute med sina väninnor på golfklubben, eller shoppar, eller vad det nu är de sysslar med. Resa verkar de också göra en hel del.

Lo > Precis vad jag trodde också...

Lo said...

pratar din fru och du engelska med varandra? Låter som om hon har ett gött liv! jag blir avis! :=)

Shadow said...

Lo > Vi mixar vilt engelska och det lokala språket. Ja, det verkar inte gå någon nöd på henne. Vi har en deal, - jag tjänar pengarna och hon använder dem. En bra lösning, tycker hon...

Lo said...

jag håller med henne! perfekt! Är du säker på att du inte känner någon rik, snygg o trevlig karl som vill gifta sig med mig? :=)

Ms.Take said...

Jag tyckte om att det fanns ett "honey" på varenda mening.
Gulligt =)