Tuesday, January 22, 2008

Maginfluensa, bindor, tamponger och smink

Senast var det jag.
Denna gång är det sekreteraren som har blivit inlagd för något virus i magen. Hon ringde från sjukhuset igår morse och berättade att hon hade blivit inlagd över natten. Hon led av vätskebrist och låg med dropp.
Hon började dock med att skälla ut mig för att jag hade slagit av telefonen under natten. Hon hade försökt ringa mig otaliga gånger, sa hon. Det är just därför jag slår av telefonen på natten.
-"Don't you have anyone else to call?", frågade jag henne.
-"You're the only one I don't feel bad about waking up", svarade hon.
Jag undrar vart respekten för arbetsgivaren tog vägen. Eller den kanske aldrig har funnits...?
Hon talade om för mig vilka arbetsuppgifter jag var tvungen att ta över för henne under dagen och det var inte lite heller. Vidare ville hon att jag skulle komma över med lite prylar som hon behövde.
-"Whaddaya need?", frågade jag henne.
-"My laptop, some make-up and a load of extra soft toilet paper!"
Hon informerade mig om att hon hade en extranyckel placerad på insidan av dörren, strax ovanför postluckan, och som kunde nås genom att sticka in handen och känna efter.

Jag kommer fram till hennes dörr och stoppar in handen genom postluckan. Mycket riktigt, jag kan känna nyckeln strax ovanför, men den hänger i en kedja som verkar vara väl förtöjd högre upp. Det finns inte en chans att få ut nyckeln.
Jag ringer och frågar henne hur fan hon hade tänkt när hon satte fast extranyckeln i en kedja?
-"Tänkte inte på det...", svarade hon. Typiskt henne. Bra tanke, men det behövs minst en erfarenhet av misstaget för finslipa rutinen. Jag drar slutsatsen att hon inte har låst ute sig själv någon gång ännu.
Jag tvingas åka till sjukhuset och hämta hennes nyckel och är tillbaka vid hennes lägenhet någon timme senare.
Jag öppnar dörren och en dunst av lavendel och någon annan oidentifierbar doft slår ut från lägenheten. Flickrum...
Innanför dörren finner jag en barrikad av högklackade skor. Jag får göra ett jättekliv för att ta mig över och vidare in i lägenheten.
På soffbordet ligger det smink på varenda ledig yta och där står även mängder av flaskor med nagellack.
Mitt mål är dock en liten Le Sportsac-pouch som innehåller hennes övernattningsprylar. Bara det väsentligaste i sminkväg. Denna ska finnas i en låda i hennes sminkbord, i sovrummet. I soffan ligger det sängkläder och jag misstänker att hon sover lika ofta där, som i sin säng. Jag hittar hennes laptop i fotändan av soffan.
Jag trippar förbi krukväxter, som alla är döda, och konstaterar att hon också borde prova på att leasa.
I sovrummet ser det ungefär som i vardagsrummet, fast i stället för soffan, så kan jag ana en säng under alla uppstoppade djur. Jag är nu säker på att hon uteslutande sover i soffan. Hennes intresse för maskotar är en ny upptäckt för mig.
I sminkbordet hittar jag inte mindre en tre stycken Le Sportsac-pouchar. Emot min vilja är jag tvungen att undersöka innehållet i var och en av dem för att få med mig rätt pouch.
Den första visar sin innehålla vad jag gissar på är trosskydd. Nästa innehåller hårband och hårspännen. Den sista innehåller bara ännu fler nagellacksflaskor. -Strike three!
Efter tre nitlotter hittar jag ännu en pouch som hänger i ett snöre bredvid spegeln. Innehållet verkar vara det närmsta som kan klassas som övernattningsprylar, men märket på pouchen är Donna Karan. Jag förstår att det är lätt att förväxla dem och packar ned den sistnämnda.
Sekreteraren kommer förmodligen att bli utskriven i morgon, men jag tänker att det kanske ändå är bäst att göra en koll i köket, ifall hon skulle behöva stanna längre. Om det ligger odiskade saker framme, eller matrester, så blir det snabbt mögelodlingar över dem.
Rutten fram till köket visar sig vara en hinderbana, lagd av ett proffs. Jag kör slalom mellan yogamattor, pilatesbollar, veckotidningar och TV-spel.
Jag gör mig beredd för åsynen av köket, men till min förvåning så är det glänsande rent där. Jag kollar lite i skåpen och ser att hon inte äger en enda kastrull. Hon använder inte köket och i kylskåpet står bara några yoghurt och öl. I fruktkorgen på köksbordet ligger det chipspåsar. I ett vinrack har hon runt 30 flaskor av bästa årgång och kvalitet.
Jag börjar bli rädd för att jag har tagit mig in i fel lya. Detta liknar en ungkarlslya.
Plötsligt känner jag hur något rör vid mig. I ren reflex hoppar jag jämfota upp på diskbänken och försöker hitta en kniv.
-"Mjao", hörs nedifrån golvet.
WTF! En liten katt sitter och tittar upp mot mig, där jag sitter på huk på diskbänken.
Jag hade ingen aning om att sekreteraren ägde en katt. Eller så kanske hon har berättat det för mig, men i brist på intresse har jag inte registrerat det.
Jag kelade lite med katten och gick för att leta upp kattlådan, som förmodligen skulle behöva tömmas.
Katten leder mig in i ett rum längre bak i lägenheten. Hela rummet är inrett för katten, med lekprylar, klätterträd och otaliga sovplatser. En automatisk mat- och vatten-dispenser står för matningen. Kattlådan verkar också vara automatisk och rengör sig själv. -Smidigt! Det verkar inte gå någon nöd på katten, så jag packar ihop alla prylar och låser lägenheten efter mig.
På vägen tillbaka till sjukhuset gör jag en avstickare till en drugstore för att köpa ett parti av deras bästa och ljuvligaste toalettpapper. Butiksbiträdet säljer mig ett papper som är behandlat med balsam och med en doft av rosor. -Very gentle on the ass!

Väl tillbaka på sjukhuset, så berättar jag hur hennes katt nästan hade skrämt livet ur mig. Sekreteraren menade att hon flera gånger har nämnt sin katt för mig och även visat mig bilder på den. -Really?! En bit av min personlighet som jag måste jobba lite på!
Den automatiska matningsmaskinen och toaletten var det enda hon hann fixa innan hon åkte till sjukhuset. Katten klarar sig tydligen i tre dagar.
Jag överlämnade de prylar som jag hade blivit ombedd att hämta, samt köpa.
-"Thanks a lot", säger hon och försöker krama om mig.
-"Keep your virus to yourself!", säger jag och backar utom räckhåll.
-"Just one more favor...", säger hon och pillar lite blygt på täcket. "I just got my period...".
Jag drar en djup suck och knallar ned till servicebutiken och plockar åt mig en förpackning vardera av tamponger och bindor. Butiksbiträdet frågar om min fru är i början av sin mens, eller i slutet av den?
Jag tittar på henne och viskar, -"Beginning".
Hon förklarar att jag då behöver köpa en annan sorts bindor, som är lite tjockare.
-"But they might be a little bit too sturdy if she has a very light menstruation", informerar hon mig vidare.
-"Whatever! Just give me anything that sucks! ...absorbs, I mean".
Jag får det inslaget i en brun, oskyldig påse.
När jag kommer upp på rummet igen, så är självklart en av sekreterarens störtläckra väninnor på besök.
Jag kastar den bruna påsen till sekreteraren och säger, -"Here are your sandwiches. Enjoy!".
Väninnan tittar på mig som om jag inte vore klok och frågar, -"Did you buy her sandwiches when she has a bad stomach?!"
Sekreteraren hoppar in och förklarar att jag bara har varit nere i servicebutiken och köpt bindor åt henne. So much for the bruna påse...
-"How sweet!"

När jag kom tillbaka till kontoret var klockan redan fem.
Hela dagen hade gått åt till att springa ärenden för min sekreterare. Jag hade dessutom fått en lista med arbetsuppgifter av henne som jag var tvungen att fixa, men jag tänkte att jag fixar det imorgon i stället.

Idag när jag knallade in på kontoret, så var sekreteraren redan på plats. Pigg och kry, helt återställd. Det var en jäklans massa spring bara för en enda natt, tänkte jag.
Hon kom in på mitt kontor en stund senare och frågade mig om jag hade någonting för henne.
-"Yes, you can start with this", sa jag och sträckte fram lappen som jag hade fått av henne dagen innan.
Hon tittade på lappen och frågade, -"So how many of those tasks were you able to finish off?"
-"None!", svarade jag. "You hade me running around Manictown for most of yesterday, remember?"
-"Oh, you're useless", säger hon och vänder på klacken.
-"What?!!"
-"Haha, just kidding", säger hon kommer tillbaka in igen. "By the way, it wasn't any virus, so you blew the chance of a good hug".
-"I'll survive", svarade jag.
-"...but I got you a gift instead, to show my appreciation", säger hon och placerar en fotoram på mitt skrivbord.
Jag har nu ett foto av hennes katt på mitt skrivbord, ...som jag fortfarande inte vet namnet på.



PS. Jag stavade jäklans med "j", för att inte uppröra Å.

9 comments:

beerbelly said...

Hehe händelserik dag. Hon verkar bo schysst minus katten. Gissar att namnet på den är skrivet på baksidan av fotot?

DJäkla roligt inlägg som vanl ;-)
(hur stavar du jäklans utan j btw..? =))

Ms.Take said...

Heheh. Tack för detta, en ljuspunkt i ytterlgare en urtrist dag på tåget. Du regerar på att skriva, Skuggan :)

K E I said...

Ja, precis som Beerbelly undrar, så undrar jag - jäklans UTAN j?

Det blir typ kul inlägg - utan k och i.

Jag gillar verkligen det du skriver - utan j, g, v, r, d..

- a ia ekien et u skie ??

Jag ska genast glo in Ås resonemang.

Förresten fascinerar det mig att det alltid verkar bli en heldagsutflykt när en man ska göra ärenden åt en flick-kvinna.

Inget ont om män, det handlar väl bara om vanan i att göra såna saker. Ju mer vana man har, desto snabbare går det.

Så kolla upp om inte din sekreterare har nån tjejkompis som kan hjälpa henne vid nästa emergency.

Med det sagt så ska jag genast erkänna att jag visst hittar min pojkväns gymsaker (huuur många gånger har man inte burit dem från hallgolvet till tvättkorgen..?) och kanske också hans bankkort (ahum!) men i helvete heller att jag vet var han har sina verktyg (verktygslådan är nämligen tom) eller vilket hårgojs han använder.

Du är inte ensam.

K E I said...

Aaaaa hahahahahahhah.. Nuuu fattar jag :)

SixesAndSevens said...

Men hur i hela världen funkar en självrengörande kattlåda??

beerbelly said...

66&77: Hehe jag kan tänka mig en massa sätt men inget som är bra om katten råkar vara där..

Å said...

Sicken makt jag har! *sträcker på mig lite* ;)

Kristel said...

Ha, ha!!
Now who's the boss again?
I forgot...

Shadow said...

Beerbelly > Det stavas med “dj” såklart! Jag tror jag ska göra en revolt mot alla som stavar med bara “j”.

Ms.Take > Internet på tåget är sweet!

Kei > Haha, ja, av någon anledning så tar det bra mycket mer tid än man förväntar sig. Det blir lätt så när man rör sig i främmande territorium.
Så du stavar också med ”j” då?

6&7 > Den liksom skyfflar väck det översta lagret av sanden, tydligen.

Å > Ska försöka vara försiktig med mina “D:n”.

Kristel > I’m not sure anymore.